Varför är jag tjock?
Varför är jag tjock? Det händer inte ofta, men ibland kommer den. Den där frågan om hur jag kan vara överviktig – jag som “tränar mycket och äter bra”? Frågan är inte elak, snarare nyfiken. Jag välkomnar den. För jag hade undrat samma sak om jag varit någon annan och läst min blogg.
Jag tar inte illa upp, men jag medger att efter några ögonblicks reflekterande kan jag inte låta bli att undra varför man inte tänker precis tvärtom: “åh vad roligt, någon som inte är supersmal och superdeffad men som ändå tycker att det är roligt att träna mycket och äta bra” eller för att hårddra det: “åh, häftigt att någon som är så tjock kan orka springa så långt/träna så mycket”. Jag förstår att det sistnämnda är en annorlunda tanke. Därför yttras den sällan.
Varför är jag tjock? Ja du, kanske på grund av detta. Kanske inte. Who knows? Jag äter inte bra alla dagar, men jag äter bra 5 dagar av 7. För många räcker det – men inte för mig. Jag vet att jag går ner i vikt om jag äter 1600 kalorier per dag – och rör på mig 7-10 timmar i veckan. Det är så jag har gjort det förr.
I min värld handlar viktnedgång om att göra av med fler kalorier än jag stoppar i mig. Jag håller mig mer mätt på 1600 kalorier från fett och protein än pasta och lussebullar, så därför har jag ätit LCHF-aktig mat när jag gått ner i vikt. För några år sedan gick jag ner i vikt på glass, nudlar och andra kolhydrater så det funkade bevisligen det med. Förutom det där med kalorier så tror jag att kemikalier är en viktig aspekt att ta hänsyn till oavsett om man ska gå ner i vikt eller vara hälsosam. I en svartvit värld handlar det om kalorier in Vs. kalorier ut – i en värld med en massa gråzoner finns det som sagt fler aspekter.
Jag funderar en del på det där med “vilken rätt” jag har att skriva en blogg om b.la min träning. Kanske ska jag som tjock vara förpassad till andra saker. Men så blir jag irriterad på mig själv för att jag tillåter mig själv att vara så ofantligt dum i huvudet. Klart jag ska skriva blogg om min träning. Bloggande är inte till enbart för dem som bara köper träningskläder i storlek 36 och kan stå på händerna. Att gilla att träna är en känsla som står över storlek på brallor och fettprocent i kroppen. Det är bara så himla synd att så många som inte passar i mallen inte känner sig hemma. Att känslan av utanförskap är större än den av gemenskap. Bland mina bloggläsare, och många av mina träningsvänner, finns en fantastisk värme och öppenhet. En fin familjär känsla där alla får vara med. Den uppskattar jag och skrattar mig lycklig över.
Det är just tack vare min storlek som jag hämtar mycket av min drivkraft. Vi är alla gjorda av samma skrot och korn och du, oavsett kroppsform, kan mer än du tror. Everyone is a genius. Jag blir lite frustrerad när personer som väger lite mer än de flesta gömmer sig bakom sitt skal med ursäkten att de är för tjocka. För vadå, undrar jag? Jag har ställt mig på många startlinjer och vägt mer än de flesta. Jag har avverkat marathon på löpband. Jag har gjort både det ena och det andra. Att vara tjock är ingen ursäkt för att inte våga. Att inta kämpa. Att vara tjock är inte detsamma som att inte vara vältränad.
Jag hoppas att de flesta vet om att smal inte är detsamma som att vara hälsosam. Min blogg fokuserar inte på att vara smal. Min blogg handlar om att vara hälsosam. I den definitionen finns mer än vikt. Min definition av hälsosam handlar om lycka, frihet, styrka, uthållighet, balans och känsla. Min definition av hälsosam är att leva som man vill utan begränsningar som sätter stopp för ork eller styrka, varken fysiskt eller mentalt.
EDIT: Jag vet inte hur många kommentarer jag har fått som låter "..hur kan du klanka ner på smala människor? Alla ser inte likadana ut.." "..alla vill inte ha kurvor.." "..alla som är smala har inte anorexia!..."
Nej, jag vet det. Texten handlar inte om "tjocka VS smala". Texten handlar inte heller om någon försvar mot dagens samhälle där man anses ska var anoriktiskt smal, (inte samma sak som att påstå att alla som har en slankare midja har anorexia!!) Texten har sin grund i en fråga jag konternueligt fått under alla år jag bloggat, varför är du tjock?, Jag har valt att svara på den frågan, jag svara inte för alla som anses tjocka och jag klankar inte heller ner på dem som är smala. Alla ser olika ut och man får se ut PRECIS hur man vill, det finns inga som helst lagar i Sverige som reglerar ditt utseende, även om det enligt "våra" normer och värderingar finns utseenden som är mer eller mindre accepterade. Jag svarar på en fråga jag fått, inget annat!
